Norrmännen känner av det i plånboken. Frågan är hur mycket dyrare maten egentligen har blivit sedan Jonas Gahr Støre tog över.

Under TV-debatten på fredagskvällen hävdade statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) att oppositionen ger en felaktig bild av den norska ekonomin.

– I början av valrörelsen framfördes påståenden om tillståndet i den norska ekonomin. Enligt min mening var det misstag på misstag på misstag.

– Den bild av Norge som målades upp, bilden av ekonomin, har målats upp på ett felaktigt sätt.

Därför genomför Document nu en granskning för att se om vanliga människor har fått bättre råd.

Documents granskning av en genomsnittlig varukorg hos lågpriskedjorna Kiwi, Rema 1000 och Coop Extra visar på en prisökning från 714 norska kronor i oktober 2021 till 1022 norska kronor i augusti 2025.

Det är 308 norska kronor mer – en ökning med 43 procent

Priset på flera basvaror har skjutit i höjden. Ett kilo Norvegia har ökat från cirka 110 norska kronor till 149 norska kronor. En liter mjölk har gått från 19 till 24 kronor. Tine smör 500 gram har ökat från 38 till 50 kronor.

Egg är bland det mest iögonfallande: Ett 12-pack har ökat från cirka 24 till 36 norska kronor. Ett kilo fryst kycklingfilé har gått från cirka 80 norska kronor till 120 norska kronor.

Det billigaste knäckebrödet har nästan fördubblats – från 8 till 15 kronor. Vetemjöl 1 kilo från 12 till 20 kronor. Socker 1 kilo från 18 till 30 kronor. Pasta 500 gram från 10 till 16 kronor.

Men prisökningen handlar inte bara om basvaror. En platta Freia mjölkchoklad 200 gram har ökat från 40 norska kronor till 60 norska kronor. Kaviar (Mills 185 g) från 20 till 30 kronor. Idun ketchup 530 gram från 15 till 22 norska kronor.

Hushållsvaror har också blivit dyrare: Zalo 0,5 liter från 25 till 32 norska kronor, toalettpapper Lambi 6-pack från 40 till 55 norska kronor.

Prisexplosionen skedde inte över en natt. Korgen steg med cirka 10 procent från 2021 till 2022 och steg ytterligare 2023, då leverantörspriserna justerades, för att sedan stiga stadigt 2024-2025.

Siffrorna är hämtade från VG:s matbörs, Kiwi, Rema 1000 och Coop Extras prislistor, samt Statistisk sentralbyrå och konsumentprisindex.

Kiwi och Rema 1000 har i praktiken samma priser. Coop Extra ligger generellt något högre, ofta med 1-3 procent. Skillnaderna mellan kedjorna är små.

SSB har haft en ovanligt hög prisutveckling på livsmedel under perioden, drivet av dyrare råvaror, energi och transporter. Våra siffror visar att verkligheten på butikshyllorna är ännu tuffare för vissa varor, som socker, mjöl och choklad, vilket driver upp den totala pristillväxten.