
Spekulationerna präglas av djupa politiska skiljelinjer, där USA:s president Donald Trump verkar vara det självklara förstahandsvalet framför ett antal traditionella kandidater från FN-systemet och internationella hjälporganisationer.
Striden om fredsbegreppet
Årets lista med nominerade, som består av 338 kandidater, tvingar kommittén att ta ställning till vitt skilda definitioner av fredsarbete. Å ena sidan finns president Trump, som framhålls av sina anhängare för konkreta resultat som Abrahamavtalet och de pågående ansträngningarna för ett fredsavtal i Gaza.
Trump själv har uttalat att det skulle vara en ”nationell förolämpning” mot USA om han inte skulle bli nominerad, skriver NRK.
På andra sidan finns ett antal kandidater som representerar det etablerade internationella systemet. Dessa inkluderar FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA), Läkare utan gränser, Internationella rödakorskommittén och Världshälsoorganisationen, som alla har nominerats för sina humanitära insatser i Gaza och andra konfliktområden. Juridiska institutioner som favoriter
Flera experter lyfter fram de internationella domstolarna i Haag, Internationella domstolen (ICJ) och Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som starka kandidater. Enligt dessa experter skulle ett pris till dessa institutioner ses som ett stöd för internationell rätt i en tid då den ”utmanas” av kriget i Ukraina och Gaza.
Under det senaste året har domstolarna på ett kontroversiellt sätt utmärkt sig genom att ta upp mål mot både Ryssland och Israel, samt utfärda arresteringsorder.
Andra heta kandidater är kampanjen mot autonoma vapensystem, ”Campaign to Stop Killer Robots”, samt olika civilsamhällesgrupper som arbetar för demokrati i länder som Sudan och Myanmar.
På fredag kommer Nobelkommitténs ordförande, Jørgen Watne Frydnes, att avslöja vilket fredskoncept kommittén har valt att lyfta fram under ett år präglat av krig och geopolitisk oro, där det kan verka som om Donald Trump mot alla odds lyckas skapa ordning i leden.