I hjärtat av Aten – bland smala gator, posttraumatisk tystnad och små glimt av hopp – har Dr Heracles Moskoff gått i spetsen för utvecklingen av ett av Europas mest omfattande skyddssystem för utsatta flyktingar, offer för människohandel och ensamkommande minderåriga.

Moskoff är generalsekreterare för byrån för utsatta personer och institutionellt skydd vid Greklands migrations- och asylministerium. I mer än två decennier har han arbetat där politik möter mänsklighet – där lag möter liv. Jag hade nöjet att träffa honom för en intervju på hans kontor i Aten. En varm och godhjärtad person som jag skulle beskriva som Greklands Moder Teresa – en man som kombinerar struktur och empati och som har ägnat sitt yrkesliv åt att skydda de mest utsatta.

En karriär byggd på mänsklig säkerhet – och samarbete med Norge

Moskoff arbetade tidigare i 25 år som diplomat vid det grekiska utrikesministeriet. Där arbetade han med human security – ett begrepp som avser frihet från fruktan, frihet från nöd och rätten till ett värdigt liv. Detta ledde honom in på områden som landminor, vapenkontroll, utbildning i mänskliga rättigheter, barn i krig och slutligen människohandel.

År 1999 gick Grekland samman med Norge, Kanada och elva andra länder för att etablera Human Security Network, ett FN-initiativ baserat på sårbarhet, konflikt och skydd. Samarbetet med Norge – både politiskt och genom biståndsprogram – formade hans framtida väg.

”Detta blev min inställning”, säger han. ”Ett handslag mellan demokrati och utveckling.”

Grekisk pionjär: Den första nationella samordnaren mot människohandel

När internationella ramverk mot människohandel infördes omkring år 2000 ratificerade Grekland alla viktiga avtal: FN:s konvention mot organiserad brottslighet, Europarådets konvention och EU-direktiv. Moskoff blev landets första nationella samordnare på detta område.

Under mer än ett decennium utvecklade han nationella strategier, remissmekanismer, samarbete mellan polis, icke-statliga organisationer och myndigheter, utbildningsprogram, kriscenter och internationella partnerskap. Hans arbete gav honom bred erkännande och lade grunden för dagens skyddssystem i Grekland.

Kris på gatorna: ensamkommande minderåriga utan skydd

När tiotusentals barn dök upp ensamma på Greklands gator – utan registrering, utan familj och utan hjälp – stod landet inför en humanitär kris. Polisen kunde inte behandla dem som brottslingar. Men det fanns heller inga system för att skydda dem som barn. Premiärministern lanserade projektet ”No Child Alone” (Inget barn ensamt).

För första gången började Grekland bygga upp ett omfattande system för minderåriga flyktingar.

Med stöd från EU, FN och partner som Norge etablerade Moskoffs avdelning över två tusen anställda, ett nationellt nätverk av säkra bostäder (45 % i Aten), småskaliga delade boenden med psykologer, lärare, socialarbetare och advokater, lägenheter för ungdomar i åldern 15–18 år, ett journummer och en räddningsmekanism som är tillgängliga dygnet runt samt integrationsprogram med skolgång, yrkesutbildning och livskunskap. Mer än 10.000 barn har räddats från gatan under de senaste fem åren.

”Det här är barn som räddats från våld, utnyttjande och kriminella nätverk”, säger Moskoff. ”I stället får de trygghet och en plan för framtiden.” Men utmaningarna är många. Unga pojkar som anländer ensamma från Nordafrika och Mellanöstern är särskilt utsatta för skuldsättning, brottslighet och drogmissbruk. ”Man kan inte lösa detta med polisen ensam”, säger han. ”De behöver alternativ.” Ett nytt samarbete med ett stort grekiskt mejerikooperativ ger ungdomar möjlighet till både utbildning och fast anställning.

Den nya människohandeln: Trender som Europa kämpar för att se

Moskoff beskriver människohandel som ”ett dolt brott, där bara toppen av isberget syns”. Nya trender är bland annat ökad exploatering av pojkar som ”tvingas in i brottslighet” – barn som utnyttjas för stöld eller exploatering baserad på narkotikaskulder, sexuellt våld mot unga män i stora städer. För att hantera denna utveckling behövs bättre identifieringssystem, mer expertis och starkare internationellt samarbete.

En banbrytande lag om förmyndarskap

En av Moskoffs största reformer är Greklands nya förmyndarskapssystem för ensamkommande minderåriga.

För första gången tilldelas varje barn en juridisk förmyndare som ansvarar för deras psykiska hälsa, skolgång och utbildning, social uppföljning, integration och säkerhet. Systemet är utformat efter modeller i bland annat Norge och Schweiz. ”Detta skyddar både barnet och samhället”, säger han. ”Det ger dem en vuxen som följer dem hela vägen.”

Trauma, brottslighet och Gabor Matés perspektiv

Moskoffs erfarenhet bekräftar vad traumforskaren Gabor Maté länge har sagt: Barn som hamnar i trubbel är inte ”svåra”. De är sårade. Aggression, missbruk och brott är ofta anpassningar till smärta, inte karaktärsbrister.

”Frågan är inte ’Vad är det för fel på det här barnet?’, utan ’Vad har hänt med det här barnet?’.

Utan traumabehandling fortsätter onda cirklar. Med stöd, stabilitet och identitet kan liv räddas.

Europa och fördelningen av bördor: ett ojämnt system

Grekland har länge burit en oproportionerligt stor del av migrationspressen i Europa. ”Alla länder tänker först på sina egna intressen”, säger Moskoff. ”Det är en NIMBY-attityd – Not In My Backyard (inte i min bakgård).”

Trots detta har Grekland lyckats omplacera 1 500 barn till 12 europeiska länder – en betydande prestation. Framtida EU-avtal kan skapa mer balans, men det råder fortfarande stor osäkerhet.

FN, EU och OSSE: Grekland som förebild

Som Greklands representant i FN, EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har Moskoff sett hur internationella forum tillhandahåller bättre metoder, gemensamma standarder, ansvarsskyldighet och nätverk av expertis. Grekland fick nyligen beröm i Warszawa för sina åtgärder mot människohandel.

Vad driver honom framåt? Den emotionella pressen är enorm. ”Det finns många tragiska historier”, säger han. ”Men jag väljer att fokusera på dem som lyckas.” Som läkare upprätthåller han ett professionellt avstånd, men det betyder inte att han är känslomässigt kall. ”Helhetsintrycket är tungt. Men uppdraget är viktigare.”

Hans budskap till Europa: Migration är inte fienden

Om Moskoff kunde säga en sak till Europas ledare skulle det vara detta: Migration är inte ett nytt fenomen. Den är inte farlig i sig. Och Europa behöver unga människor.”

”Vi måste skydda våra gränser”, säger han, ”men vi måste också skydda människans värdighet.” Integration kräver investeringar. Legala kanaler minskar brottsligheten.

Och religion – vare sig det är islam eller kristendom – ska aldrig användas som ett vapen. ”Tro ska hjälpa människor, inte kontrollera dem.”

En human inställning till människors rörlighet

Heracles Moskoff står i skärningspunkten mellan mänsklighet och statligt ansvar. Hans arbete löser inte alla Europas utmaningar. Men genom räddningsinsatser, vård, delat boende, lagstiftning och visioner har han förändrat tusentals liv.

På en kontinent som ofta är splittrad av debatter om gränser och tillhörighet är hans budskap: Skydda de utsatta. Försök att behandla trauman. Bygg säkra vägar. Och kom ihåg att bakom varje statistik finns ett barn.