Medan den europeiska industrin kämpar i uppförsbacke har EU-byråkraterna i det tysta enats om ett nytt, radikalt klimatmål.

Sent på tisdagskvällen stod det klart: utsläppen ska minskas med hela 90 procent fram till 2040. Beslutet kommer att vara juridiskt bindande för medlemsstaterna.

På onsdagskvällen utfärdade Europaparlamentet ett pressmeddelande där man bekräftade att man hade nått en överenskommelse med Europeiska unionens råd.

Överenskommelsen innebär en massiv minskning av utsläppen jämfört med 1990 års nivåer och markerar ytterligare ett steg i unionens prestigefyllda projekt att bli ”klimatneutral” senast 2050.

Radikal omställning

Det mål som nu har överenskommits innebär en total omställning av energiförsörjningen, transporterna och industrin i Europa på mindre än två decennier.

Kravet är att utsläppen av växthusgaser måste minskas med 90 procent. Även om de flesta minskningarna ska göras inom EU-området finns det ett litet kryphål: upp till 5 procent av minskningarna kan täckas genom köp av så kallade koldioxidkrediter från andra länder – en ordning som kritiker ofta hänvisar till som ren kvothandel utan någon verklig effekt.

Påstår att det stärker konkurrenskraften

Trots varningar om avindustrialisering i Europa och skyhöga energipriser presenteras avtalet av officiella källor som en seger för ekonomin.

”Målet uppfyller behovet av klimatåtgärder samtidigt som det skyddar vår konkurrenskraft och säkerhet”, säger Danmarks klimat- och energiminister Lars Aagaard.

Danmark innehar EU-ordförandeskapet fram till årsskiftet och har varit en drivande kraft för att få avtalet i hamn. Pressmeddelandet gick inte in på hur en 90-procentig minskning av utsläppen ska stärka Europas konkurrenskraft gentemot Kina och USA, som har mycket billigare energi.

Formell process återstår

Avtalet har nu ingåtts mellan EU-institutionerna, men måste antas formellt av parlamentet och medlemsstaterna. Detta anses dock vara en ren formalitet efter att överenskommelsen nåtts bakom kulisserna i Bryssel. För Norge, som är nära knutet till EU:s klimatpolitik genom EES-avtalet, kommer det nya målet för 2040 sannolikt att ha ett starkt inflytande på den norska olje- och gaspolitiken under de kommande åren.