En ny, omfattande rapport motbevisar myten om att kristna privatskolor är trångsynta och indoktrinerande. Tvärtom: medan offentliga skolor i allt högre grad kämpar med våld, mobbning och ideologisk förvirring, söker eleverna sig till kristna skolor för att finna vänskap, respekt och lugn.

I en tid då norska statliga skolor allt oftare hamnar i nyheterna på grund av sjunkande resultat och ett tufft socialt klimat, dyker nu siffror upp som vänder upp och ner på den politiska debatten om friskolor.

Forskningsrapporten ”Välbefinnande, tro och tillhörighet”, utarbetad av Øyvind A. Fosse vid NLA University College och Roald Zeiffert vid University College of Leadership and Theology (HLT), ger en bild av ett skolvardag som präglas av harmoni snarare än konflikter.

Rapporten baseras på svar från 837 elever vid 35 kristna skolor över hela landet.

En oas i en ”woke” tid

Det kanske mest slående resultatet är den höga graden av välbefinnande.

”Eleverna lyfter särskilt fram vänskap, inkludering, trygghet och respekt som avgörande för en god skolmiljö”, säger forskaren Roald Zeiffert.

Kontrasten till rapporter från offentliga skolor är slående. Medan ”vanliga” skolor idag ofta präglas av identitetspolitik och ett hårt debattklimat, där man riskerar att bli utfryst om man tror på ”fel” saker, verkar kristna skolor lyckas med det grundläggande: att se människan.

Rapporten visar att både kristna och icke-kristna elever uppger höga nivåer av välbefinnande, just för att de känner att de har utrymme för egna åsikter och kritiskt tänkande. Det verkar som om en tydlig värdegrund skapar större frihet än den värdeneutralitet – eller brist på värderingar – som ofta präglar det offentliga skolsystemet.

Ett aktivt val bort från den offentliga sektorn

Myten om att elever tvingas till kristna skolor av konservativa föräldrar motbevisas också. Nästan hälften av eleverna uppger att de själva valde skolan just för att den är kristen. I en tid när föräldrar och elever söker alternativ till en skolpolitik som har misslyckats, verkar kristna skolor vara garanter för traditionella värderingar och akademisk trygghet. Skolornas syfte kommer tydligast till uttryck i ämnet KRLE och genom andakter, som de flesta beskriver som en naturlig del av vardagen.

Mer toleranta mot oliktänkande

Medan den ”woke”-kultur som råder på många högskolor och gymnasieskolor ofta kräver fullständig underkastelse under de senaste ideologiska trenderna, visar rapporten att kristna skolor hanterar mångfald på ett mer pragmatiskt sätt.

Även om välbefinnandet är något lägre bland dem som inte delar skolans övertygelser, är den övergripande bilden att även dessa elever mår bra när toleransen är hög.

”Skolorna måste förbli trogna sitt kristna syfte, samtidigt som de värnar om elevernas autonomi, mångfald och möjligheter till kritisk reflektion”, påpekar forskarna.

Detta är en balansgång som kristna skolor verkar behärska betydligt bättre än sina sekulära motsvarigheter, som ofta har svårt att definiera vad de egentligen står för. Rapporten, som beställts av Christian Independent Schools Association (KFF), bekräftar att när grunden är säker är också lärandemiljön god.