British Petroleum (BP) har varit ett av Europas mest klimatmedvetna energibolag, i hård konkurrens med Statoil. Men medan Statoil döptes om till Norsk Hest av den gröna styrelsen (eller Equinor, för dem som talar latin), förblir BP detsamma som tidigare.

Efter en omstrukturering av ledningen meddelar BP nu en omstrukturering av sitt greenwashing och kommer att minska sina gröna ”investeringar” med nära 50 miljarder svenska kronor.

Bakom klimatkortslutningar finns vanligtvis några få mäktiga aktivister i toppen, men de är oftast i händerna på investerarna – och investerare gillar inte att förlora pengar. Det var bland annat Elliott Management som pressade Murray Auchincloss att avgå som VD förra månaden, efter mindre än två år på toppjobbet.

Han efterträddes av Carol Howle som en tillfällig lösning fram till april 2026, då Meg O’Neill (tidigare vd för Woodside Energy) kommer att ta rodret för energijätten BP som dess första kvinnliga vd. Och det är inte allt: BP fick också en ny styrelseordförande i juli 2025, och denna ledningsgrupp har beslutat att BP ska sluta slösa pengar på gröna drömmar och istället fokusera på olja och gas, som faktiskt lönar sig – även med dagens låga oljepriser. De årliga investeringarna i olja och gas kommer nu att öka med 20 % till 10 miljarder dollar.

Olja är den nya oljan

I december utfärdade företaget ett pressmeddelande där det meddelade att det slänger sina gröna kort och kommer att redovisa nedskrivningar på mellan 4 och 5 miljarder dollar under fjärde kvartalet. BP hoppas att detta kommer att minska dess skuld från en topp på 26,1 miljarder dollar till 14–18 miljarder dollar i slutet av 2027. En sund kapitalism tenderar att ge bättre avkastning än en grön planekonomi. Vad tänkte de på?

Tidpunkten för denna vändning är ingen slump: Den sammanfaller med en långvarig och omfattande kollaps av den ”gröna omställningen” som norska politiker och medier vägrar att erkänna. Och det sammanfaller med Trumps upphävande av all klimatpolitik och ”drill baby drill”. Därför är BP inte ensamma om att svika MDG-anhängarna:

Konkurrenterna Shell och Equinor har också fått nog av den förlustbringande ”gröna energin” och slutat låta hysteriska politiker diktera deras strategi. Detta lämnar politikerna utan allierade som kan genomföra deras ogrundade visioner för framtiden.