Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska granska lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Syftet med detta är att, med hänsyn till det försämrade säkerhetsläget, säkerställa ett effektivt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sverige. Utredaren ska också överväga hur utlänningar som är involverade i eller har kopplingar till kriminella nätverk kan utvisas även om de inte har dömts för brott.

Sverige står inför ett högt terrorhot och är i fokus för våldsbejakande extremism. Den allvarliga utvecklingen påverkar både landets inre och yttre säkerhet. Samtidigt utgör den organiserade brottsligheten ett systemhot, där de kriminella nätverkens grova våld har drabbat medborgarna allt mer.

Mot denna bakgrund har regeringen beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor för att stärka skyddet mot säkerhetshot från utlänningar.

– Det finns vissa likheter mellan terrorism och grov organiserad brottslighet, där båda är systemhotande. De kriminella nätverken använder våld utan hänsyn till allmänheten och ägnar sig åt infiltration och otillbörlig påverkan. Denna utredning är ett viktigt steg för att säkerställa ett effektivt skydd mot personer som utgör allvarliga hot mot vårt fria och öppna samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

– Det är av högsta prioritet att återupprätta tryggheten i landet. Sverige ska inte vara en fristad för farliga personer, och detta förslag är avgörande för att kunna utvisa grova gängkriminella även utan fällande domar, säger Richard Jomshof, ordförande för justitieutskottet.

För att skydda det svenska samhället mot kvalificerade säkerhetshot ska utredaren granska och föreslå förlängningar av tidsgränser för förvar och utökade möjligheter att använda tvångsmedel. Utredaren ska också överväga hur man kan utvisa utlänningar med kopplingar till kriminella nätverk utan att de har dömts för brott. Detta kräver ett system som är förutsebart och proportionerligt, och därför måste kretsen av berörda utlänningar noggrant definieras. Syftet är att lagen ska omfatta individer som utgör ett allvarligt hot mot samhället.

Direktiven för utredningen är en del av Tidöavtalet och bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.