Antisemitismen är inte en relik – den är en växande kraft. Judehatet håller på att bli ett globalt hot mot liberala värderingar, mänskliga rättigheter och det historiska minnet. Den ansågs länge vara död och begraven i och med Förintelsen, men har gjort en dramatisk global comeback under det senaste decenniet – och uttrycks oftast på arabiska och engelska.

Den israeliska Ynet newsrapporten avslutas med en analys av antisemitismens villkor under det senaste decenniet. Vi återger några höjdpunkter.

Detta är inte isolerade händelser

– Varje år tror vi att antisemitismen har nått en ny topp – och varje år överraskar verkligheten oss med nivåer som inte setts sedan andra världskriget.

39 judar i diasporan har mördats under de senaste tio åren för att de är judar. Dessutom har miljontals hatiska inlägg spridits på sociala medier. Dessa attacker är inte isolerade händelser, utan en kontinuerlig våg av våld och demonisering.

Svenska människor dödas inte runt om i världen bara för att de är svenskar. Det gör judar.

2014 var en skiljelinje

År 2014 markerar en tydlig skiljelinje. Under Israels militära operation mot Hamas i Gaza exploderade antisemitismen globalt – inte bara i form av kritik mot Israel, utan även i form av direkta hot och attacker mot judar för att de är judar. I Frankrike attackerades åtta synagogor på en vecka och på gatorna skanderades inte bara ”död åt Israel” utan också ”död åt judarna”.

Sambandet mellan antiisraelisk agitation och antisemitiskt våld har sedan dess blivit ett mönster.

”Ett av symptomen på en kollapsande civilisation: De börjar skylla saker på judarna.” pic.twitter.com/NNzQ7LDs3V

– Drottning Natalie (@TheNorfolkLion) 8 april 2025

Terror och ”Allahu akbar”

År 2015 mördades fyra judar i en stormarknad i Paris – början på en serie dödliga attacker i Frankrike. Samtidigt såg amerikanska universitet en 45-procentig ökning av antisemitiska anmälningar.

I Latinamerika drabbades antisemitismen av ett dödligt slag 2016 när David Fremd, en jude från Uruguay, knivhöggs till döds av en man som ropade ”Allahu akbar”.

Muslimsk granne

År 2017 mördades Sarah Halimi brutalt av sin muslimska granne i Paris, en händelse som myndigheterna först efter ett ramaskri från allmänheten erkände som antisemitisk.

Samma år marscherade nynazister i Charlottesville och ropade att ”judar ska inte ersätta oss”.

Masskjutning i en synagoga

År 2018 var det dödligaste året för judar i USA:s moderna historia när 11 personer dödades i en masskjutning i en synagoga i Pittsburgh. Året därpå dödades sju judar i andra attacker i USA och Tyskland.

I Tyskland ökade antalet antisemitiska rapporter med 69 procent, medan det i Storbritannien uppstod ett ramaskri över anklagelser om antisemitism i Labourpartiet under den dåvarande ledaren Jeremy Corbyn.

Under 2019 gjordes 2,78 miljoner antisemitiska inlägg på sociala medier, främst på arabiska och engelska.

Från gatan till skärmen

Under nedstängningen på grund av coronaviruset flyttade antisemitismen från gatorna till skärmen. Konspirationsteorier om att ”judarna skapade viruset” spreds på sociala medier. Proteströrelser mot nedstängningar använde förintelsesymbolik som gula stjärnor.

Under Gazakonflikten registrerades mer än 250.000 antisemitiska inlägg på sociala medier i maj 2021 på bara tio dagar, en ökning med 200 procent jämfört med månaden innan. Kanada rapporterade mer antisemitism den månaden än under hela 2020.

Trivialisering av Förintelsen

Hatet normaliserades genom kändisar, politiker och aktivister – ofta kamouflerat som ”antisionism”. Den antisemitiska diskursen har redan infiltrerat mainstream i form av retorik från politiker som kamouflerar sin antisemitism som kritik mot Israel.

Du skulle ÄLSKA att höra det här!

De kommer att hata varje ord. @noatishby pic.twitter.com/WiuRkXYqcs

– miha schwartzenberg (@mihaschw) 5 mars 2025

Under 2022 och 2023 eskalerade trenden. Efter Hamas massaker den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza ökade det antisemitiska hatet på nätet med 1.200 procent. Fysiska attacker mot judar registrerades i USA, Tunisien, Egypten och i Frankrike, där en judisk kvinna knivhöggs i sitt hem och hakkors målades på hennes dörr.

2024 och 2025

År 2024 noterades en 340-procentig ökning av den globala antisemitiska aktiviteten jämfört med 2022 – och 100 procent jämfört med föregående år. I USA ökade antisemitismen med 288 procent, i Frankrike med 350 procent, i Kanada med 562 procent och i Australien med 387 procent.

Trenden ser ut att fortsätta under 2025. Judiska församlingar runt om i världen rapporterar dagligen om hot och behov av ökad säkerhet. Länder som Kanada och Australien – som en gång var säkra länder – upplever antisemitism på daglig basis.

Antisemitism idag:

• Fysiskt våld: Synagogor, judiska skolor och privatpersoner utsätts för hot, attacker och vandalism.
• Digitalt hat: Miljontals hatiska inlägg, konspirationer och uppmaningar till våld sprids okontrollerat på sociala medier.
• Politisk och kulturell acceptans: Antisemitiska idéer uttrycks öppet under täckmanteln ”antisionism” – särskilt inom den akademiska världen och i aktivistkretsar.

De gör terroristernas arbete. Inte undra på att vi säger att @nrk egentligen är ”Norsk riks kommunisme”

– Viking Woman (@VikingWoman01) 29 mars 2024

– Det är särskilt oroande hur socialt acceptabel antisemitism har blivit under täckmantel av politisk kritik. Det är inte bara ett judiskt problem – det är en kamp för de demokratiska samhällenas värderingar, säger Raheli Baratz på World Zionist Organisation.