Den svenska regeringen har tidigare signalerat att den vill tillåta polisen att använda kameror som kan känna igen en person på gatan i realtid med hjälp av artificiell intelligens (AI). Tekniken kommer att göra det möjligt att övervaka ett stort antal människor.

Svensk polis kan få tillgång till detta redan nästa år. Det hoppas justitieminister Gunnar Strömmer (M). ”Lagstiftning är på väg”, säger han till SVT.

I en promemoria, som nu är ute på remiss, föreslås att polisen ska få laglig rätt att använda ansiktsigenkänning i realtid från den 1 januari 2026.

”Det är viktigt eftersom vi ser att kriminella verkligen tar till sig ny teknik, och vi måste se till att de goda krafterna i samhället också kan göra det”, säger Strömmer.

Lagstiftningen går enligt honom framåt och han hoppas att polisen ska kunna ta verktyget i bruk nästa år.

”Det är naturligtvis också en fråga om polisens tekniska utveckling. Att de ska kunna använda de nya verktygen”, säger Gunnar Strömmer.

Men både kameraövervakning och AI-teknik som ansiktsigenkänning kan innebära stora inskränkningar i den personliga integriteten. Och det finns kritiker till den här utvecklingen.

”Jag tycker att integritetsfrågorna ska tas på allvar. Men jag delar inte bedömningen att det inte kommer att ha någon effekt”, säger justitieminister Strömmer.

Polisens användning av tillfälligt utplacerade övervakningskameror ökar kraftigt. Polisen ska säkerställa en kontinuerlig ökning av antalet övervakningskameror till minst 5.000 i hela Sverige före utgången av 2027.

Finns det en gräns för hur många kameror det ska finnas i samhället?

”Naturligtvis är det alltid en avvägning, och det är det ju med alla beslut om att installera en ny kamera. Om man uppfattar att nyttan med kameran är större än risken för integritetsintrång”, säger Gunnar Strömmer.

Avokat Peter Hellman har länge deltagit i debatten och är kritisk till utvecklingen där polisen i allt större utsträckning använder sig av tillfällig kameraövervakning.
<”Det är problematiskt ur integritetssynpunkt. Du har en grundläggande rätt till privatliv som är skyddad i grundlagen”, säger han till SVT.

Han var också en av medförfattarna till Advokatsamfundets remissyttrande när regeringen föreslog att polisen skulle ges utökade möjligheter till kameraövervakning.

”Advokatsamfundet förstår behovet av att använda kameror som ett verktyg för att utreda och lagföra brott. Men det bör användas i just de situationer där det är ett effektivt verktyg. ”Det är alltid en fråga om intresseavvägning, att väga individers integritet och skyddet för privatlivet och de demokratiska effekterna av att inskränka detta skydd mot effektiviteten i att förebygga och beivra brott”, säger Peter Hellman.

Han ser en risk att brottsbekämpande myndigheter alltför lättvindigt använder sig av tillfällig kameraövervakning.

”Det är skillnad på övervakning som har stöd i en intresseavvägning – det vill säga de permanenta kamerorna som man har under en längre tid – och övervakning som inte har stöd i sådana övervakningssystem, de tillfälliga kamerorna. Det är viktigt att det inte sker ett skifte – att polisen slutar använda permanenta kameror till förmån för tillfälliga kameror för att slippa göra en intresseavvägning. Det är något vi måste hålla ögonen på”, säger Peter Hellman.