Indien förbjuder användning av specifika antibiotika vid produktion av kött, fjäderfä, mjölk, ägg och vattenbruk från och med den 1 april 2025.

The Food Safety and Standards Authority of India antog förbudet av oro för att antibiotika i livsmedelsproduktionen kommer att bidra till uppkomsten av resistenta bakterier – vilket gör infektioner svåra att behandla.

Spridning till människor

Inom jordbruket har antibiotika, så kallade antimikrobiella tillväxtbefrämjande medel (AMGP), använts sedan 1940-talet för att främja djurens tillväxt. Läkemedlen undertrycker skadliga tarmbakterier, vilket gör att djuren kan absorbera mer näringsämnen och växa snabbare.

Problemet är att detta skapar en miljö där bakterier kan utveckla resistens och sedan spridas till människor via mat, vatten, direktkontakt och så vidare.

En tyst pandemi

Indien är världens fjärde största konsument av antibiotika inom livsmedelsproduktionen. Enligt Indian Network for Fishery and Animal Antimicrobial Resistance uppvisar bakterier som Staphylococcus aureus i vattenbruk hög resistens mot penicillin (91,3 procent) och ciprofloxacin (54,8 procent i sötvattensfisk). Hos fjäderfä är resistens mot ampicillin (58 procent) och tetracyklin (50 procent) utbredd.

Dessa siffror förklarar varför antibiotikaresistens kallas för en ”tyst pandemi” som kan göra vanliga infektioner dödliga.

Borde ha gjort det för länge sedan

– Syed Zaid Inamdar (@ZaidZip) 30 april 2025

Antibiotika främjar tillväxt

Indiens förbudär ett svar på globala mål à la Muscat Ministerial Manifesto(2022), som kräver en 30-50-procentig minskning av antibiotikaanvändningen i jordbruket fram till 2030 och ett slut på användningen av medicinskt viktiga antibiotika för tillväxtfrämjande åtgärder. Förbudet kan:

• Minska resistens: Genom att begränsa användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen minskar risken för att resistenta bakterier sprids till människor.
• Skydda hälsan: Att bevara viktiga antibiotika för humanmedicin säkerställer att de förblir effektiva mot allvarliga infektioner.
• Främja hållbarhet: Åtgärden uppmuntrar alternativ som bättre hygien, vacciner, probiotika och ekologisk produktion, vilket kan resultera i friskare djur utan antibiotika.

Svenska och danska framgångar

Framgångsberättelser som Svenska förbudetmot AMGP år 1986 och Danmarks förbud mot avoparcin1995 visar att sådana åtgärder kan fungera.

Danmark minskade signifikant vankomycinresistenta enterokocker genom att sluta använda avoparcin.

Billigt protein – en prioritet

Kritiker befarar att borttagandet av AMGP kommer att öka produktionskostnaderna eftersom alternativ som vacciner och förbättrad hygien är dyrare. I Indien, där boskapssektorn växte med 7,9 procent per år under perioden 2014-2021, är ”billigt protein” en prioritet. Många indiska bönder har begränsade resurser för att implementera biosäkerhet.

Regionala förbud som Indiens kan ha begränsad inverkan så länge stora jordbruksnationer som Kina och USA fortsätter att använda dem i stor utsträckning. Den globala konsumtionen av AMGP i BRICS-länderna förväntas fördubblas från 2010 till 2030.