
Ekonomiska utmaningar, höga produktionskostnader och låg efterfrågan från konsumenterna har lett till att branschen söker nya sätt att nå kommersiell framgång, skriver Nationen.
Flera europeiska insektsproduktionsbolag har haft ekonomiska svårigheter under de senaste åren. Franska företag som Ynsect och Agronutris har rapporterat finansiell turbulens. Höga kostnader relaterade till energiförbrukning och foderresurser, i kombination med en utmanande efterfrågan från konsumenter som fortsätter att visa skepsis och kulturellt motstånd mot att äta insekter, har identifierats som de viktigaste orsakerna till problemen.
Detta trots att EU har godkänt flera insekter, såsom mjölmaskar, syrsor och gräshoppor, som säkra för mänsklig konsumtion efter bedömningar av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).
Enligt Christophe Derrien, generalsekreterare för IPIFF, den organisation som representerar insektsindustrin i Europa, riktar de flesta producenter nu sin uppmärksamhet mot produktion av insekter som foder till fisk, fjäderfä, grisar och andra djur, inklusive sällskapsdjur. Marknaden för insektsbaserat djurfoder, särskilt inom vattenbruk och djurfoder, förväntas växa betydligt under de kommande åren, drivet av sökandet efter alternativa proteinkällor och efterfrågan på allergivänligt djurfoder. Reglerna för djurfoder är också i allmänhet mindre stränga än för livsmedel för människor.
Dustin Crummett, chef för Insect Institute i USA, påpekar dock att även initiativet för djurfoder står inför utmaningar. Målet har varit att mata insekter med matavfall för att förbättra hållbarheten, men insekter som föds upp på sådant avfall kan växa långsammare och bli mindre, vilket gör dem mindre kommersiellt attraktiva. Istället matas insekterna ofta med råvaror av högre kvalitet, som t.ex. bryggerikorn och vetekli, resurser som enligt kritikerna lika gärna skulle kunna matas direkt till djuren, vilket gör insekterna till en onödig mellanhand.
Den energi som krävs för att upprätthålla varma och fuktiga miljöer för vanliga insektsarter som svarta soldatflugor och mjölmaskar i Europa ökar också produktionskostnaderna och kan potentiellt leda till att delar av industrin flyttar till varmare klimat i Sydostasien.
Insektsproduktion marknadsförs ofta som mer ”hållbar” än traditionell animalieproduktion, särskilt när det gäller mark- och vattenanvändning och utsläpp av växthusgaser, men dess miljöavtryck beror i hög grad på vad insekterna äter och hur mycket energi som används i produktionen. Detta beror på att insekter också fiser, även om mängden och typen av gas varierar kraftigt mellan olika insektsarter och vad de äter.
Organisationer som Eurogroup for Animals varnar för att användningen av insekter i djurfoder, särskilt när de utfodras med högkvalitativa råvaror, kan vara resurskrävande och att ingredienser från animaliska biprodukter ofta har ett lägre miljöavtryck.
Även om nischmarknader som djurfoder kan erbjuda en tillfällig livlina för insektsindustrin, anser kritiker att detta kanske inte kommer att ta itu med de ursprungliga ”stora utmaningarna” relaterade till hållbarhet och global livsmedelssäkerhet som industrin en gång lovade att ta itu med.