Turkiskfödde Hamit Coskun, till hälften kurd och till hälften armenier, som attackerades under aktionen, hävdade i domstol att protesten var fredlig och en del av yttrandefriheten, rapporterar The Guardian.

Domaren i målet baserade sitt beslut på att han var säker på att koranbränningen åtminstone delvis var motiverad av hat mot muslimer och att han därför fann Coskun skyldig, enligt den engelska tidningen.

”Jag är övertygad om att den tilltalade agerade på ett störande sätt genom att bränna koranen framför det turkiska konsulatet, där det fanns människor som sannolikt skulle trakasseras, skrämmas eller uppröras, och genom att följa den provocerande handlingen med fult språk.”

”Jag är säker på att han åtminstone delvis var motiverad av hat mot muslimer. Jag finner därför den tilltalade skyldig.”

Den tilltalade hade själv förklarat att handlingen var riktad mot islam och muslimer, men domaren sade att han ”inte kunde acceptera detta”.

Den tilltalade hade själv förklarat att handlingen var riktad mot islam och muslimerDomaren sade att Coskun, som är ateist, hade ett ”djupt rotat hat mot islam och dess anhängare” baserat på hans erfarenheter i Turkiet och hans familjs erfarenheter, och att det inte var ”möjligt att skilja hans syn på religionen från hans syn på dess anhängare”.

Coskus själv anser att både åtalet och domen är ett angrepp på yttrandefriheten.

Det gör även National Secular Society och Free Speech Union (FSU), som betalar den dömde mannens rättegångskostnader och har meddelat att de kommer att fortsätta att driva fallet i domstol, rapporterar BBC. En talesman för FSU sade:

”Om det innebär att vi måste gå hela vägen till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, så kommer vi att göra det.”

”Religiös tolerans är ett viktigt brittiskt värde, men det kräver inte att icke-troende respekterar de troendes hädelselagar.”

Konservativa ledaren Kemi Badenoch använder också ordet blasfemi:

”De facto blasfemilagar kommer att leda detta land till ruinens brant”, sade hon.

”Frihet att tro och frihet att inte tro är omistliga rättigheter i Storbritannien.”

Det här fallet bör överklagas. Frihet att tro och frihet att inte tro är omistliga rättigheter i Storbritannien.

Som jag sa i den här intervjun kommer jag att försvara dessa rättigheter till min dödsdag. https://t.co/PScT7xLJ9n pic.twitter.com/5ek9tYwWqv

— Kemi Badenoch (@KemiBadenoch) 2 juni 2025

En talesperson för Storbritanniens premiärminister avböjde att kommentera fallet, men sade att det inte finns någon hädelselag i landet, enligt The Guardian. Domaren i målet förnekar också att det skulle röra sig om ett hädelsebrott.

Spectatorförfattaren David Shipley anser däremot att det är just ett hädelsebrott. I en kolumn skriver han att Coskun ursprungligen anklagades för att ha trakasserat ”den religiösa institutionen islam”.