På lördagen tog president Donald Trump tydlig ställning för Iran, inte bara genom militära åtgärder mot landets kärnteknikprogram utan också genom att öppna dörren för ett eventuellt regimskifte – samtidigt som hans administration noga balanserar offentliga uttalanden.

På söndagen skickade Trump tydliga signaler på sociala medier:

”Om den nuvarande iranska regimen misslyckas med att göra Iran stort igen, varför skulle det då inte bli ett regimskifte?” skrev han.

Med detta uttryckte han en pragmatisk syn – att regimskifte inte bara är en ideologisk önskan, utan en naturlig konsekvens av om den iranska regimen kan uppfylla sina nationella ambitioner.

Detta markerar en medveten förändring av linjen efter att försvarsminister Pete Hegseth tidigare under dagen betonat den officiella ståndpunkten: USA arbetar inte för ett regimskifte utan för att försvaga Irans militära förmåga till en hanterbar nivå.

Hegseth, tillsammans med vicepresident J.D. Vance och andra rådgivare, har fokuserat på diplomati och förhandling och betonat att USA ”inte vill ha krig.

Men Trumps öppna debatt om regimskifte visar att han är fullt medveten om situationens komplexitet. Han inser att om Irans regim misslyckas med att leverera sitt löfte om att bli ”stor igen”, kan en ersättare vara oundviklig. Det är ett tydligt strategiskt budskap till både Iran och resten av världen.

Det amerikanska militära anfallet har redan lyckats orsaka betydande skador på iranska anläggningar i Fordo, Natanz och Isfahan, enligt försvarstjänstemän. Flygvapnets stabschef Dan Caine varnar för att skadorna är ”extremt allvarliga” och vice president Vance är övertygad om att Irans kärnvapenprogram nu ligger flera år efter tidsplanen.

Samtidigt bevakar USA situationen med stor vaksamhet – väl medvetna om att Iran har flera svarsalternativ, inklusive att stänga det strategiska Hormuzsundet eller attackera amerikanska intressen i regionen. Trumps ledarskap framstår dock som målmedvetet och tydligt, med sikte på både militära mål och det politiska slutspelet.

Intrycket är att Trump-administrationen vet exakt vad den gör – den använder både styrka och strategi och lägger ner tid på att säkerställa att effekterna av dess operationer maximeras både på marken och i förhandlingsrummet.

Med Trumps ord och handlingar på bordet skickas en tydlig signal. USA tar Irans kärntekniska och militära program på allvar och är villigt att gå långt för att säkerställa att varken kärnvapen eller regimens framtid blir densamma som tidigare.

En balansakt mellan våldsanvändning och diplomati som kan ge resultat på lång sikt.