Förra året var det genomsnittliga födelsetalet i Sverige 1,43 barn per kvinna, det lägsta som någonsin registrerats. Regeringen startar nu en studie för att förstå varför viljan att skaffa barn minskar bland svenskarna. Det här rapporterar SVT.

”Regeringen behöver titta på faktorer som hindrar barnafödande, till exempel bostäder, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) vid en presskonferens.

”Om trenden med sjunkande födelsetal fortsätter kommer varje ny generation att vara 30 procent mindre än föräldragenerationen. Detta får konsekvenser för hela samhället, då arbetskraften och skatteintäkterna minskar samtidigt som kostnaderna för en åldrande befolkning kvarstår”, påpekade Jakob Forssmed.

”Barnafödande borde vara en personlig angelägenhet, men det påverkar hela samhället”, sade han.

År 2024 föddes 95.800 barn i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån. Det är en minskning med 1.600 barn jämfört med föregående år. Nedgången är omfattande och gäller alla samhällsgrupper och i alla delar av landet.

Tjeckiska data: Coronavirusvacciner skadar fertiliteten hos kvinnor

Förr i tiden har födelsekohorternas storlek följt den ekonomiska utvecklingen, men sedan 2010 har detta samband brutits. ”Födelsetalen sjunker trots att Sverige har befunnit sig i en högkonjunktur, och trots en i stort sett väl fungerande barnomsorg och en generös föräldraförsäkring i internationell jämförelse”, säger Forssmed.

Regeringen vill därför ta ett brett grepp och undersöka om det är mer än ekonomiska faktorer som hindrar unga människor från att bilda familj. Forssmed pekar på forskning som visar att 1 av 4 unga kvinnor är tveksamma till att skaffa barn, jämfört med 1 av 10 för bara 10 år sedan.

Han pekar på bostadsmarknaden som en redan välkänd faktor, där utbudet av bostäder ofta inte matchar barnfamiljernas önskemål.

Men rapporten kommer också att titta närmare på hur synen på föräldraskap och graviditet påverkar födelsetalen, och hur ångest, psykisk ohälsa och målmedvetenhet spelar roll.

”Vi vet att många unga söker psykiatrisk hjälp och många säger att livet saknar mening. Det är svårt att föreställa sig att ta hand om barn när det är svårt att ta hand om sitt eget välbefinnande”, säger Jakob Forssmed.

SVT skriver att Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, har utsetts att leda studien och i referensgruppen ingår Anna Björklund, författare till boken ”Kvinnomanualen”, och Micael Dahlén, professor i välbefinnande och lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.