Nepal har präglats av massprotester under flera dagar. Nu har det slutat i ett klimax. Det som sker liknar en revolution, och det är inte bara Nepal som drabbas.

Den 8 september dödades 19 personer och 347 skadades efter att polisen öppnat eld mot demonstranter. FN krävde en utredning av oroligheterna.

Dagen därpå avgick Nepals premiärminister K.P. Sharma Oli. Inrikesminister Ramesh Lekhak har också avgått som en följd av händelserna.

Anledningen till de massiva demonstrationerna på gatorna är att den nepalesiska regeringen den 4 september blockerade tillgången till mer än 20 sociala medieplattformar eftersom de inte följde en order om att registrera sig och ge regeringen tillgång.

Plattformar som Instagram, Facebook, X och YouTube blockerades. De har miljontals användare i Nepal och många unga människor blev upprörda och tror att anledningen är att regeringen vill tysta kritik.

Nu har demonstrationerna nått ett klimax. Demonstranter har plundrat Nepals parlament, regeringskontor har satts i brand och politikernas hem har också attackerats. Armén säger att den kommer att ta ansvar för att upprätthålla ordningen, enligt The Economist.

Under ilskan från attacken i sociala medier ligger mycket djupare problem, som Nepals fattigdom, brist på jobb och korruption. Landets politiska klass är liten, sammansvetsad och privilegierad.

När Oli blev premiärminister 2024 hämtades han från denna korrupta elit, vilket inte heller är okänt i europeiska länder.

Den regering Oli har lett är en stor koalition som kombinerar Nepals två mäktigaste partier. Oppositionen är svag, men Nepals ungdomar har fått nog.

Unga nepaleser översvämmade sociala medier med inlägg som lyfte fram politikernas, byråkraternas och särskilt deras globetrottande avkommors bekväma liv (de senaste dagarna har demonstranter hållit upp affischer som förlöjligar dessa ”nepo-barn”). Detta ledde till en omfattande nedstängning av sociala medier.

”Sociala medier var den enda plattform vi kunde använda för att höja våra röster, men regeringen blockerade den”, säger Renu Ghimire, en 24-årig psykologistudent som har deltagit i protesterna i huvudstaden.

Den 9 september meddelade regeringen att den skulle häva förbudet mot sociala medier, men det var för sent. Ilskan över de unga demonstranternas död försvann inte.

Helikoptrar filmades när de bar ministrar bort från centrala regeringskontor som hade satts i brand.

I Katmandu ryktas det att Nepals armé och dess (ceremoniella) president är i förhandlingar om vad som kommer att hända härnäst. En period av militärt styre är en möjlighet. Och kaoset kan ses som en välsignelse för rojalisterna, som under en längre tid har fört en högljudd kampanj för att återinföra Nepals katastrofala monarki.

”Alla demokratiska länder i världen” bör ”stödja det nepalesiska folket på den demokratiska vägen”, säger en bekymrad före detta nepalesisk diplomat.

Demonstranter kräver en interimsregering som utesluter de flesta karriärpolitiker.

Den tidigare domaren i högsta domstolen Sushila Karki, som har setts bland demonstranterna i huvudstaden, nämns som en möjlig ny tillfällig statschef. Andra stöder Katmandus borgmästare Balendra Shah, som de anser representerar en brytning med status quo.

Flera länder i Sydasien upplever demonstrationer, bland annat Bangladesh. År 2022 avsattes Sri Lankas president Gotabaya Rajapaksa och hans bror Mahinda, som var premiärminister, efter upplopp på gatorna.

Från fredspristagare till journalistjägare: Muhammad Yunus auktoritära förvandling

En viktig orsak bakom upproren i alla tre länderna är en framväxande konflikt mellan Indien och Kina. Indiens traditionella roll som den stora, dominerande grannen med ett påträngande intresse för lokal politik utmanas av ett alltmer självsäkert Kina.

Båda jättarna kommer att följa oroligheterna som påverkar Nepals 30 miljoner invånare noga och försöka påverka utfallet till sin fördel.

I dessa dagar undrar man om något liknande håller på att hända i dåligt styrda europeiska länder som Storbritannien och Frankrike.