Till skillnad från de offentliga tv-bolagen i Nederländerna, Spanien och Irland stödde NRK överraskande nog inte en bojkott av Israel i samband med Eurovision Song Contest. Det måste vara en sorgens dag för många socialt engagerade konstnärer i det land som har den mest antisemitiska regeringen sedan Quislings ockupationsregering.

I journalisten Thomas Kolbein Bjørk Olsens artikel i Ballade den 3 december nämns inga kompositörer eller andra konstnärer som inte indirekt stöder Hamas. BDS:s (Boycott, Divestment and Sanctions) argument presenteras fritt. Argument som sammanfaller med Muslimska brödraskapets ideologi, vars mål är att islam, som betyder underkastelse, ska vara den enda accepterade religionen i världen.

Opprop fra kulturlivet: Sterke musikk- og kulturprofiler oppfordrer til boikott av Melodi Grand Prix

Med Hitler’s willing executioners: ordinary Germans and the Holocaust orsakade Daniel Goldhagen stor uppståndelse i Tyskland 1996. Jag bodde där vid den tiden och bevittnade det med egna ögon. Hans tes var att det inte var en liten grupp onda nazister, genomsyrade av all världens ondska, som låg bakom Förintelsen, utan majoriteten av befolkningen: Hitlers villiga medhjälpare.

För Erik Hillestad är Förintelsen ett avslutat kapitel. Han säger till Ballades journalist att ”det finns ingenting, varken i nutid eller dåtid, som kan rättfärdiga Israels handlingar. Det måste stoppas. Även för israelerna, om de ska kunna få fred i det land de har bosatt sig i. Straffriheten har varat i alla dessa år på grund av Förintelsen och Europas dåliga samvete. Nu kan det inte fortsätta längre.”

Med ”det land de har bosatt sig i” bortser han från att judar har bott i Israel och Mellanöstern i 3.500 år. År 1948 fördrevs en miljon judar från länderna i regionen.

Redan den 8 oktober 2023 kom fördömanden av Israel från många konstnärskollegor som i sin egenskap av konstnärer tror sig ha ett genuint inre liv som ger dem stor insikt, särskilt i saker de inte har studerat. Antaganden och känslor ges lika stor vikt som kunskap och argument.

Palestina är en konstruktion från 1964 som den egyptiske Yasser Arafat, med stöd av Sovjetunionen, låg bakom för att motverka västerländskt inflytande och ha en bas för den globala intifadan. En strategi som bygger på att låta den arabiska befolkningen, den enda i världen med en egen flyktingorganisation [UNRWA], förbli flyktingar. I Gaza fungerar de som mänskliga sköldar för Hamas. Efter 100 år vill ledarna för de så kallade palestinierna fortfarande inte ha en tvåstatslösning. Och efter den 7 oktober 2023 har även vänstern i Israel äntligen insett att landet inte gynnas av en tvåstatslösning med Hamas eller Fatah.

De cirka 575 undertecknarna av bojkottuppropet kan omöjligen ha lagt märke till vad som händer med dem som tänker annorlunda i Iran, Gaza eller i de allra flesta muslimska länderna i världen. Det är skrämmande att undertecknarna går i säng med en starkt kvinnofientlig och våldsam ideologi i den naiva förhoppningen att islam som utsätts för norsk socialdemokrati kommer att påverkas av tidsandan på samma sätt som Norska kyrkan.

Detta är en kognitiv dissonans i nivå med att kycklingar skulle starta organisationen Chickens for KFC.

I min kolumn Nei, det finnes ikke et moderat islam (Nej, det finns inget sådant som moderat islam) i Dagen den 18 november skriver jag: ”Genom islams historia har det funnits rörelser som ägnat sig åt att återställa islams renhet och rensa bort senare tillägg. Dessa har alltid och i alla fall resulterat i en mer våldsam och dödlig form av religion än den som fanns tidigare. De som påstår sig vara ’moderata muslimer’ är antingen omedvetna om detta faktum, likgiltiga inför det eller försöker lura sig själva eller andra.”

Och jag avslutar med: ”Jag har ingen irrationell rädsla för islam [islamofobi], jag har en verklig rädsla för patologiseringen av rädsla och den utbredda tron att det finns något sådant som moderat islam.”