Tjeckien, Slovakien och Ungern kräver att EU:s planerade system för handel med utsläppsrätter för koldioxidutsläpp från transporter och byggnader (ETS2) skjuts upp till efter 2030.

Kravet framfördes i ett så kallat non-paper, dvs. ett inofficiellt diskussionsunderlag, som lades fram för EU:s ministerråd på julafton som en gemensam ståndpunkt från de tre länderna. Den tyska tidningen Die Welt har fått tillgång till notatet.

Emissionshandelssystemet 2 (ETS2) var planerat att träda i kraft 2027, men sköts upp till 2028 under förhandlingar som avslutades i november, då EU fastställde ett nytt ”klimatmål” för 2024. Systemet kräver att alla koldioxidutsläpp från byggnader och fordon begränsas genom kvoter som kommer att minska i antal och öka i pris över tid, för att uppnå ”klimatneutralitet” senast 2050, enligt unionens mål.

Högre energipriser kommer dock att förstöra Europas konkurrenskraft, varnar Tjeckien, Slovakien och Ungern.

ETS2 ”är ännu ett slag mot EU:s redan svaga konkurrenskraft, särskilt i en tid när den europeiska industrin kämpar för att förbli konkurrenskraftig och budgetutgifterna ökar”, står det i brevet från de tre staterna. ”Prisvärd energi och rörlighet är hörnstenarna i en rättvis energiomställning, medan ETS2 förvärrar situationen för medborgarna, särskilt utsatta grupper och befolkningen i landsbygdsområden.”

”Införandet av ETS 2 riskerar att undergräva Europas konkurrenskraft, öka energi- och bränslekostnaderna och lägga en oproportionerlig börda på hushåll och småföretag”, står det i dokumentet. ”Detta kan leda till lägre disponibel inkomst och köpkraft, ökade driftskostnader och i slutändan prispress.” Detta kan i sin tur ”leda till minskad inhemsk efterfrågan och minskad investeringskapacitet, särskilt i medlemsstater med lägre genomsnittliga inkomstnivåer.”

En uppskjutning på ett år är inte tillräckligt, enligt de tre östeuropeiska länderna, som inte tror att EU:s mildrande åtgärder, såsom social omfördelning och extra kvoter om det behövs, kan förbättra situationen avsevärt.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babis, som nyligen bildade sin andra regering efter att ha vunnit valet i oktober, är särskilt stridslysten. Han avvisar kategoriskt hela kvotsystemet:

Med tanke på de senaste uttalandena från Prag är det osannolikt att kraven endast är ett ”testballong”.

Enligt nyhetsbyrån Reuters avvisade den nya tjeckiska regeringen öppet den planerade kvothandeln vid sitt första regeringsmöte på tisdagen. Premiärminister Andrej Babis regering motiverade detta med oro över stigande energipriser för hushållen och ett hot mot den europeiska industrins konkurrenskraft. ”Vi kommer inte att fortsätta med denna bestämmelse i EU-direktivet”, sade Babis.

En så stark hållning riskerar att utlösa sanktioner från Bryssel, såsom förlust av EU-medel, för vad som kan vara ett brott mot fördraget. Men de östeuropeiska ledarna riskerar oroligheter i sina hemländer om de gör som unionen säger:

Införandet av en koldioxidskatt på fossila bränslen och drivmedel drabbar östeuropéerna hårdare än genomsnittet. För det första är lönenivåerna lägre här. För det andra är fossila bränslen ännu mer utbredda än i väst. I vissa länder, såsom Polen, värmer fortfarande miljontals hushåll upp sina hem med kol.

Motståndarna till en hård ideologisk klimatpolitik känner att tiden är på deras sida, inte minst efter Donald Trumps återkomst till Vita huset.

Detta kan visa sig vara ödesdigert för hela von der Leyen-kommissionens klimatpolitiska byggnad.

Om fler östeuropeiska länder nu ansluter sig till Tjeckiens hot och helt enkelt inte inför koldioxidskatten, riskerar hela den europeiska klimatstrategin att kollapsa.

Frågan är inte längre om detta kommer att hända, utan när och hur.