Rektorerna för skolorna i Ås i norska Akershus har i princip förbjudit skolgudstjänster, men elever i årskurs tre kommer att få delta i år, under mycket strikta villkor. Julevangeliet kommer inte att läsas, ljus kommer inte att tändas och prästen kommer att kallas för ”värd” istället för präst.

”Skolorna i Ås har elever från många olika religioner och kulturer, och vi ser ett ökande antal föräldrar som ansöker om undantag”, förklarar Vibeke Aaser Grønli, skolchef i Ås kommun.

Fortfarande över 3,8 miljoner kristna i Norge

Det faktum att behovet av undantag från traditionen med gudstjänster i skolan före jul är så stort verkar något märkligt med tanke på att det finns en överväldigande majoritet kristna i Norge. Mer specifikt kommer det att finnas 3 452 679 medlemmar i Norska kyrkan år 2024, plus 384 324 medlemmar i andra kristna samfund, vilket ger totalt över 3,8 miljoner registrerade kristna.

Som jämförelse finns det fortfarande ”bara” 197 390 registrerade muslimer (2025) och 146 818 medlemmar i Humanistförbundet och andra livssynsorganisationer. Plus några få från andra religioner.

Skolgudstjänsterna ställs in för de flesta elever

Skolans ledning och rektorerna på grundskolorna i Ås är dock fortfarande tveksamma till att erbjuda skolgudstjänster för eleverna överhuvudtaget. Det innebär att majoriteten av eleverna inte kommer att ha möjlighet att delta i några skolgudstjänster i år. För dem, liksom för alla grundskoleelever i Hamar kommun i år, ingen möjlighet att njuta av julstämningen genom att besöka kyrkan. Detta är något som har varit en tradition i Norge så länge man kan minnas. Och gradvis har fullständiga undantagsrättigheter beviljats elever eller föräldrar som inte vill ha någon del i detta. Det finns fem grundskolor i Ås kommun, och prästerskapet har försökt att anpassa skolgudstjänsterna till ”nya tider”. Förra året organiserade till exempel Ås kyrka en ”predikofri adventssamling” efter samråd med rektorerna. I år avskaffas dock alla skolgudstjänster av skolorna, med undantag för att elever i tredje klass får besöka kyrkan före jul, men endast under mycket specifika villkor.

Får inte läsa julevangelium eller tända ljus

”Vi har skickat ett förslag på programmet, men skolans ledning vill inte att vi läser julevangelium eller tänder adventskransen, och vill att prästen ska kallas ’värd’. Vi kan inte acceptera en sådan kontroll, och vi anser att det strider mot att vara ett samhälle som är öppet för olika trosuppfattningar”, säger posten Kjerstin Jensen till Ås Avis.

Liksom församlingsprästen Tom Egil Nordengen är Jensen besviken på skolans ledning och också bekymrad över att barnen inte kommer att lära sig om jultraditioner i kyrkan. Nordengen påpekar för lokaltidningen att det är viktigt att bekanta sig med alla kulturer och traditioner i samhället. Och han anser definitivt att Norges tusenåriga kristna arv bör ingå.

”Vi välkomnar alla varmt. Vi vill ha ett samhälle som är så öppet att människor inte är rädda för varandra. Vi har också kontakt med moskén i Ås”, betonar församlingsprästen Nordengen.

Skolan vill ge kunskap om kyrkobyggnader och historia

Rektorn för skolorna i Ås kommun, Vibeke Aaser Grønli, motiverar avskaffandet av gudstjänster för de flesta eleverna och avskaffandet av kristet innehåll för de få som får delta i en julgudstjänst i kyrkan med att andra religioner har invandrat. Hon betonar att rektorsgruppen fortfarande vill samarbeta med kyrkan om ett undervisningsprogram utan predikan.

”Vi på Ås skola vill att alla elever ska lära sig om jul och påsk som kulturella och traditionella högtider, med fokus på kyrkobyggnader, symboler, musik och historia. Utbildningslagen föreskriver att detta måste ske utan bön eller predikan. Denna förändring handlar om att säkerställa att alla elever får en inkluderande, jämlik och akademiskt grundad kontakt med vårt gemensamma kulturarv, utan behov av undantag eller alternativa program”, säger skolans rektor Grønli till Ås Avis.

Tidningen Dagen har också talat med församlingsprästen Tom Egil Nordengen. som säger att han tycker det är konstigt att skolbarnen inte får höra kyrkans julberättelse när de besöker kyrkan före jul.

”Just nu vet jag inte hur det ligger till. Vi välkomnar dem om de vill komma. Det har vi alltid gjort. Men det blir konstigt att berätta för eleverna vad altaret och dopfunten är när kyrkan är julpyntad. Han nämner också att de inte kommer att få sjunga ”Tenn lys” (Tänd ljusen) skriven av Eivind Skeie, som också bor i trakten”, säger Nordengen.

Kristen redaktör är chockad

Dessa skolledare visar en chockerande brist på respekt för norsk kultur, värderingar och traditioner. De borde helt enkelt skämmas, kommenterar Vebjørn Selbekk, chefredaktör för Dagen på Facebook.

Skolan vill höra om dopfuntar och predikstolar – och ”God jul” på många språk

Dagen har också hänvisat till rektorsgruppens föreslagna program för de elever som får besöka kyrkan:

1. Välkomst. Värden välkomnar eleverna och förklarar kortfattat besöket. Fråga vilken skola de kommer från.
2. Rundtur i kyrkan. Förklara vad en kyrka är och varför den ser ut som den gör. Visa dem viktiga element: altaret, predikstolen, dopfunten, orgeln, kyrkklockorna. Prata om symboler och färger i kyrkan, till exempel lila under advent.
3. Advent och jul – traditioner. Berätta om advent som tiden före jul och varför vi har adventsljus och kransar. Berätta om hur julen firas i Norge och andra länder, med fokus på traditioner (mat, dekorationer, ljus).
4. Aktivitet: Hitta symbolerna. Eleverna får i uppgift att hitta olika symboler i kyrkan (kors, ljus, stjärna, krans).
5. Musikupplevelse. Kantor spelar en välkänd julsång på orgeln. Prata lite om instrumentet och musikens roll i kyrkan.
6. Sjunga tillsammans. Alla sjunger tillsammans en enkel och välkänd julsång, till exempel Julekveldsvisa (även känd som ”Nå har vi vaske golvet”).
7. Julkrubba och julgran. Visa julkrubba och julgran. Förklara hur dessa används som dekorationer vid jul.
8. Goda önskningar. Prata om varför vi önskar varandra ”god jul”. Eleverna kan säga ”god jul” på olika språk.
9. Avslutning. Tacka alla för att de kommit och önska dem en underbar adventstid och jul.

Grundlagen: Norge är byggt på kristna värderingar

Det är kanske slående att utbildningschefen och rektorerna i Ås kommun går emot Direktoratet för utbildning och fortbildning, som har specificerat att skoltjänster inte strider mot förbudet mot predikande. Förutsatt att skolan erbjuder ett alternativ för elever som inte vill delta.

”De värderingar som ligger till grund för norska skolor bygger på kristna berättelser. Kunskap och förståelse för dessa berättelser utvecklas genom både lärande och praktik, oavsett personlig övertygelse. Skolorna bör underlätta detta mer, inte mindre”, skriver Kari Alvsvåg, biskop i Borg, och Espen Andreas Hasle, dekan i Nordre Follo, i en nyligen publicerad artikel i Aftenposten mot kritik mot skoltjänster från bland andra Frank Rossavik.

Det är kanske också slående att skoladministratörer, rektorer och andra som försöker motverka denna gamla tradition inte verkar vara bekanta med den näst viktigaste paragrafen i grundlagen. Det är paragraf 2, som säger att nationens ”värderingar förblir vårt kristna och humanistiska arv”. Humanismen har inte så lång historia. Den lades till 2012 och har också sitt ursprung i våra tusenåriga kristna värderingar och historia.