Regeringen trappar upp arbetet mot islamism. Nu tillsätts en omfattande statlig utredning som ska kartlägga politisk islam, religiös radikalisering och misstänkt infiltration av svenska myndigheter, organisationer och samhällsinstitutioner.

På torsdagen meddelade regeringen att en särskild utredning ska undersöka hur politisk islam och islamistiska nätverk påverkar det svenska samhället. Uppdraget omfattar bland annat att kartlägga islamistiska rörelsers verksamhet, deras eventuella inflytande över föreningar, skolor, studieförbund och andra samhällsaktörer samt analysera hur demokratin kan skyddas mot antidemokratiska krafter.

”Utredningen ska bland annat analysera konsekvenser för integration och utanförskap samt analysera hur institutioner och det demokratiska samhällets funktion påverkas. Syftet är att regeringen ska få ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till arbetet för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige”, skriver regeringen i sitt pressmeddelande.

Enligt regeringen handlar det inte bara om enskilda extremister utan om strukturer och nätverk som på olika sätt försöker påverka samhället i en religiös och politisk riktning.

Utredningen ska ledas av terrorforskaren Magnus Ranstorp, som under många år forskat om islamistiska rörelser och radikalisering.

– Sverige behöver kartlägga nätverken, deras påverkan och hur de kan förebyggas. Antisemitismen är demokratins brandvarnare och islamismen är en av de ideologier som måste granskas när den hotar fri- och rättigheter, säger han i en kommentar till Expressen.

Bygger vidare på tidigare arbete

Den nya utredningen kommer efter att arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) under förra året samlade en särskild expertgrupp med fokus på islamism och Muslimska brödraskapets verksamhet i Europa. Initiativet kom efter en fransk regeringsrapport som pekade ut islamistiska rörelser som en drivande kraft bakom parallella samhällsstrukturer och även nämnde Sverige som ett land där sådana miljöer fått fäste.

I expertgruppen deltog forskare, representanter från Polismyndigheten och Säkerhetspolisen samt andra myndighetsföreträdare med kunskap om islamistiska miljöer.

– Vi behöver öka kunskapen om omfattningen och karaktären på de utmaningar som de islamistiska rörelserna kan innebära för det svenska samhället. Expertgruppens inspel blir ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete med frågan, sa dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson.

Resultatet av det arbetet bidrog till att regeringen fattade beslut om den nu aktuella utredningen.

Fokus på infiltration

Regeringen har under de senaste åren återkommande varnat för att antidemokratiska rörelser försöker påverka svenska institutioner. Dokument har tidigare skrivit om kandidater för Vänsterpartiet som inför det kommande valet hyllat terror och spridit antisemitism, och om hur nätverk av imamer och islamister har använt föreningar, skolor och andra delar av civilsamhället för att få ekonomisk vinning och främja extremistiska och antidemokratiska värderingar.

– Islamism som politisk idé hotar flera grundläggande värderingar i det demokratiska svenska samhället. Det finns också ett problem med att delar av den islamistiska rörelsen anser att våld både får och bör användas som metod för att främja vissa politiska mål, säger Hans Eklind, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Eklind menar även att ”det finns alla skäl i världen” att utreda politisk islam och infiltration i det svenska samhället

Den nya utredningen ska därför inte enbart analysera våldsbejakande extremism utan även undersöka hur ideologiskt motiverade islamistiska rörelser kan påverka samhällsutvecklingen genom opinionsbildning, organisationsarbete och långsiktig institutionspåverkan.

– Under alldeles för lång tid har Sverige blundat för hur islamister kunnat etablera parallella strukturer i samhället, vilket utgör ett hot mot vår demokrati, jämställdhet och våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi ser nu hur dessa krafter äter sig allt djupare in i den demokratiska samhällskroppen. För att kunna bekämpa hotet är en utredning som kartlägger omfattningen av problemet och hur islamistiska nätverk försöker infiltrera det svenska samhället ett viktigt steg i rätt riktning, säger Richard Jomshof, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Del av bredare strategi

Satsningen är en del av regeringens bredare arbete mot parallella samhällsstrukturer och extremistiska miljöer. Tidigare har regeringen bland annat tillsatt utredningar om klanstrukturer, organiserad brottslighet och möjligheten att begränsa utländsk finansiering av verksamheter med antidemokratiska syften.

Frågan om politisk islam har samtidigt varit kontroversiell. Kritiker har varnat för att diskussionen riskerar att stigmatisera vanliga muslimer, medan regeringen betonar att utredningen riktar sig mot islamism som politisk ideologi och inte mot religionen islam som sådan.

– Det finns väldigt många blågula muslimer som är de som i slutändan påverkas allra mest, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

– Det finns en stor ängslighet, att man inte sätter ner foten och vågar säga som det är – att vi har ett problem med islamism som har brett ut sig.

Utredningens slutsatser väntas ligga till grund för framtida lagförslag och andra åtgärder för att stärka skyddet mot religiös radikalisering och antidemokratiska rörelser i Sverige.

”Regeringens arbete för att stärka integrationen och minska utanförskapet utgår från att Sverige är ett land med demokratiska värderingar, stabila offentliga institutioner och hög grad av rättssäkerhet. Individens fri- och rättigheter, till exempel yttrande- och religionsfrihet är centrala. Religiös radikalisering kan innebära grogrund för parallella samhällsstrukturer och krafter som har potential att hota det svenska demokratiska systemet”, avslutar regeringen i pressmeddelandet.

Fakta om utredningen:

Kommittédirektivet 2026:53 har titeln Religiös radikalisering med fokus på politisk islam – konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap och anger att utredaren ska:

• kartlägga förekomsten, omfattningen och utvecklingen av religiös
  radikalisering i Sverige, med fokus på politisk islam,
• beskriva och analysera konsekvenser av religiös radikalisering, med
  fokus på politisk islam, för institutioner och det demokratiska
  samhällets funktion inklusive infiltration samt otillåten och otillbörlig
  påverkan,
• analysera hur religiös radikalisering påverkar integration och
  utanförskap,
• i sina analyser särskilt belysa vilka konsekvenser religiös radikalisering
  får för barn och unga, och
• lämna förslag om hur religiös radikalisering som medför negativa
  konsekvenser kan förebyggas och motverkas.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2027.