Den somalisk-nederländsk-amerikanske forskaren, religionsdebattören, författaren och före detta parlamentsledamoten i Nederländerna, Ayaan Hirsi Ali, har blivit kristen. I en artikel i UnHerd, där Hirsi Ali också är krönikör, väljer hon att berätta om sin resa från en muslimsk uppväxt, från åren som övertygad islamist och anhängare av Muslimska brödraskapet i Kenya och de senaste 20 åren som ateist, till att nu bekänna sig till den kristna tron.

Beslutet att bli kristen, tycks hos Hirsi Ali vara ett moraliskt och värderingsmässigt ställningstagande. Hirsi Ali menar att det endast är genom att upprätthålla arvet från den judisk-kristna traditionen som västerlandet kan bjuda ett motstånd mot de ”tre olika men besläktade krafter” som Ali menar hotar oss: Kinas och Rysslands expansionism, uppkomsten av global islamism och den virala spridningen av woke-ideologin.

–  Vi kan inte bekämpa dessa formidabla krafter om vi inte kan svara på frågan: vad är det som förenar oss? Svaret att ”Gud är död!” verkar otillräckligt. Det gör också försöket att finna tröst i ”den regelbaserade liberala internationella ordningen”. Det enda trovärdiga svaret, tror jag, ligger i vår önskan att upprätthålla arvet från den judisk-kristna traditionen, skriver Hirsi Ali.

Men Ayaan Hirsi Ali tydlig med att hennes beslut att bli kristen inte endast är en konsekvens av att hon anser att ateismen är en för svag ideologi för att skydda mot dessa hotfulla krafter. ”Kristendomen har allt”, skriver Hirsi Ali, och betonar att hon har vänt sig till kristendomen eftersom hon i slutändan ”fann livet utan någon andlig tröst outhärdligt – faktiskt nästan självdestruktivt”.

Hon betonar att det andliga tomrum som uppkommit efter den kristna kyrkans reträtt i samhället har lämnat plats för en vilsenhet när människor har ersatt den kristna tron med dygdsignalerande klimataktivism eller antirasism. Bristen på kristen närvaro i samhället är något som Ayaan Hirsi Ali menar leder till att civilisationen eroderas, särskilt i mötet med radikal islam, som förmår locka, engagera och mobilisera de muslimska massorna.

– I detta nihilistiska vakuum blir utmaningen framför oss civilisationsmässig. Vi kan inte stå emot Kina, Ryssland och Iran om vi inte kan förklara för vår befolkning varför det är viktigt att vi gör det. Vi kan inte bekämpa vaken ideologi om vi inte kan försvara civilisationen som den är fast besluten att förstöra. Och vi kan inte motverka islamism med rent sekulära verktyg. För att vinna muslimernas hjärtan och sinnen här i väst, måste vi erbjuda dem något mer än videor på TikTok.

Ayaan Hirsi Alis text är samtidigt en uppgörelse med den relativisering av islamistiskt våld som var varit norm inom politik och media sedan 9/11, och som nu tydliggörs genom reaktionerna efter Hamas terrordåd den 7 oktober:

– Vid den tiden [11 september 2001] fanns det många framstående ledare i väst – politiker, forskare, journalister och andra experter – som insisterade på att terroristerna motiverades av andra skäl än de som de och deras ledare Osama Bin Laden hade formulerat så tydligt. Så islam hade ett alibi.

Denna ursäkt var inte bara nedlåtande mot muslimer. Det gav också många västerlänningar en chans att dra sig tillbaka till förnekelse. Att skylla på misstagen i USA:s utrikespolitik var lättare än att överväga möjligheten att vi konfronterades med ett religionskrig. Vi har sett en liknande tendens under de senaste fem veckorna, när miljontals människor som sympatiserar med Gazabornas svåra situation försöker rationalisera terroristattackerna den 7 oktober som ett berättigat svar på den israeliska regeringens politik.

Ayaan Hirsi Ali föddes i Somalia 1969, men familjen tvingades tidigt i exil. Vid 18 års ålder bröt hon med sin familj och beviljades politisk asyl i Holland. År 2003 valdes hon in i parlamentet för det liberala partiet VVD. Tillsammans med filmaren Theo van Gogh gjorde hon 2004 den kontroversiella kortfilmen Submission, som handlar om kvinnoförtryck i islam. Van Gogh mördades samma år av en muslimsk fanatiker. Idag är Ayaan Hirsi Ali forskare vid Stanford Universitys Hoover Institution, medgrundare av AHA Foundation och värd för The Ayaan Hirsi Ali Podcast. Hennes senaste bok heter Prey: Immigration, Islam, and the Erosion of Women’s Rights.