Olof Palme 1986. Anna Lind 2003. Sverige har sett mord på folkvalda tidigare, och det handlar inte längre om om det sker igen, utan om när. Den senaste veckan visar att ordningsmakten har kapitulerat och att ännu ett dödligt attentat kan ske när som helst.

Sverige har fallit. Landet är nu en failed state, en före detta demokrati där såväl medborgarnas likhet inför lagen som deras rätt till skydd har avskaffats. Inte ens våra folkvalda skyddas längre av ordningsmakten.

Attacken mot Jessica Stegrud

I onsdags attackerades Jessica Stegrud av en pro-palestinsk demonstrant utanför riksdagen. En kvinna gick fram till Stegrud, måttade ett slag mot henne och försökte ta hennes mobiltelefon. När Stegrud avvärjde attacken började kvinnan skrika mot henne.

– Fuck you! Fuck you, jävla fucking horunge, skriker kvinnan.

– Ditt jävla äckel! Vad fan anklagar du mig för? Tror du jag lever på dina fucking jävla äckliga pengar, eller? Jag tänker inte backa, om du ogillar situationen så backar du själv! Det är du som står i vägen för mig, om du tycker att det är obekvämt så backar du! Du stöttar folkmord!

Se video nedan:

På en annan film syns hur kvinnan måttar ett slag mot Stegruds ansikte. Hur hade utfallet blivit om kvinnan hållit i en kniv?

Se video nedan:

Palestina-aktivisternas dödshot mot Ulf Kristersson

I lördags var det dags igen. Under en pro-palestinsk demonstration i centrala Stockholm riktades uttalade dödshot mot Sveriges statsminister – allt under deltagarnas och publikens jubel och den samlade ordningsmaktens kompakta tystnad. En video sprids nu i sociala medier, där en man gör huggrörelser mot personen som ska föreställa Sveriges statsminister Ulf Kristersson. ”Kristersson” bär en israelisk flagga i ena handen och en blodig docka i den andra, samtidigt som ”Kristersson” gör ”hysch-hysch-tecken” med fingret mot munnen och bär nazistiska armbindlar.

– Klappa händerna och döda Kristersson, skriker en flicka draperad i en keffiyeh-mönstrad sjal med en kartbild där Israel är utraderat.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson som han framställdes under lördagens pro-palestinska demonstration. På plakatet i bakgrunden kan man läsa att Kristersson är ”Wanted”. Foto: Skärmdump video.

Kan någon missförstå symboliken: Sveriges statsminister är en judisk-sionistisk-nazistisk marionett, som är skyldig till palestinska barns död – därför är det rätt att mörda honom.

Kommer någon att ta uppmaningen på allvar? Finns det någon där ute som vill bli shahid genom att mörda ännu en statsminister?

Se video från demonstrationen nedan:

Polisen på plats: ”Hon är bara en vanlig människa”

Vän av ordning undrar förstås hur det är möjligt att polis och säkerhetsvakter inte ingrep utan valde att förhålla sig passiva, såväl under attacken mot Stegrud som under hoten mot statsministern. Polisen, som i onsdags befann sig vid riksdagen, medgav för medborgarjournalisten Nick Alinia att kvinnan visserligen var misstänkt för brott men att polisen valde att inte ingripa eftersom Jessica Stegrud ”inte är kungen” utan bara ”är en vanlig människa”.

Att den intervjuade polisen uttrycker sig så i tjänsten, betyder att han vet att det är ofarligt för honom att göra det. Han vet att uttalandet inte kommer att leda till repressalier. Gissningsvis resonerar poliskåren och dess ledning likadant gällande Ulf Kristersson?

Förvisso är både Stegrud och Kristersson i grunden ”helt vanliga människor”, vilket även kungen är. Den springande punkten här är att polisen har i uppdrag att skydda helt vanliga människor så att de inte behöver frukta för sitt liv. Det gäller särskilt när det står poliser några meter bort – oavsett om den vanliga människan heter Carl XVI Gustaf, Jessica Stegrud, Ulf Kristersson, Kalle Karlsson eller Stina Svensson.

Media visar sin partiska sida

Föga förvånande intog media samma avslappnade attityd. När man rapporterade om attacken valde man vinklingen att Stegrud varit ”konfronterad”, samtidigt som radikalvänstern hävdar att felet är Stegruds eftersom hon anses ha ”provocerat fram” attacken. När SVT intervjuade Jessica Stegrud om händelsen, valde man inte att problematisera att en folkvald blivit attackerad utanför riksdagen. Istället frågade man Stegrud:

– Varför lämnar du inte bara platsen där?

Se klipp ur SVT:s intervju nedan:

Ja, varför lämnade inte Stegrud? Hade hon mördats utanför sin arbetsplats i onsdags hade journalistkåren förmodligen påpekat att hon befunnit sig ”på fel plats vid fel tid”, eller att hon själv valt att stanna kvar och därmed utsätta sig för fara. Enligt SVT och samlad vänster tycks det självklart att den folkvalda riksdagsledamoten ska vika sig för en våldsam och konfrontativ pöbel – förutsatt att den folkvalda tillhör ett Tidö-parti och pöbeln består av hijabklädda kvinnor som viftar med palestinaflaggor. Eller för den skull barn (!) som skriker om hämnd och död.

Samtidigt vet varje svensk att tongångarna hade varit annorlunda om Magdalena Andersson, Nooshi Dadgostar eller Amanda Lind blivit attackerade av en nationalist som burit den svenska flaggan istället för den ”palestinska”. Eller om en etnisk svensk skulle rikta någon form av kritik (”hat och hot”) mot dessa hatiska demonstranter. På sin Facebook-sida skriver exempelvis Oskar Lee:

”Polisen och åklagarna verkar dock ha inställningen att det är onödigt att skapa bråk genom att gripa eller åtala folk för hatbrott / HMF så länge de görs i samband med pro-palestinska demonstrationer. Man har väl gjort bedömningen att det skulle bli en massa bråk och det orkar man inte ta (hellre åtala svenska pensionärer som skrivit något om ’åsna’ på Facebook). Fast nu har det gått för långt. Riksdagsledamöter som angrips och demonstrationståg som ropar efter mord på politiker. Tyvärr tror jag att svenska polisledningen och åklagare är fegisar. De vill hellre undvika bråk än upprätthålla lagen.”

Svensk krishatering sker via humor och memes. Illustration: Skärmdump Facebook.

Av detta kan svenskarna dra ett antal slutsatser: För det första är vi inte längre lika inför lagen i Sverige. För det andra kan inte ”helt vanliga människor” räkna med att skyddas av polisen. För det tredje är det fritt fram för blodtörstiga aktivister att ockupera våra gator och torg, och uppmana till mord på vår statsminister. För det fjärde har polis och media redan överlåtit våldsmonopolet åt dessa aktivister. För det femte kan vi börja räkna ner till den dag när det sker ett nytt mord på en folkvald politiker i Sverige. Det är 199 dagar kvar på året.