
Författaren och kriminologen Jenny Rogneby föddes i Etiopien och kom till Sverige och Boden som adoptivbarn när hon var ett år gammal. Under tisdagen lämnade Rogneby in en polisanmälan för de brott hon menar att Sveriges statsminister Ulf Kristersson kan ha gjort sig skyldig till under sin tid som ordförande för Adoptionscentrum. I ett Facebook-inlägg skriver Rogneby:
”Jag har idag lämnat in en polisanmälan mot Sveriges sittande statsminister Ulf Kristersson, i hans tidigare roll som ordförande för Adoptionscentrum, samt mot flera svenska aktörer som verkat inom Sveriges adoptionsverksamhet.
Anmälan gäller bl.a. människohandel, grov urkundsförfalskning, tjänstefel, trolöshet mot huvudman och mutbrott – och baseras på slutsatserna i statens egen utredning om Sveriges internationella adoptionsverksamhet (SOU2025:61).”
Jenny Rogneby hänvisar till den så kallade Adoptionskommissionens utredning, som visat att svenska aktörer under flera decennier haft kännedom om allvarliga missförhållanden i den omfattande adoptionsverksamheten. Adoptionskommissionen tillsattes 2021 och presenterades tidigare i år. Kommissionen går så långt att man föreslår ett stopp för internationella adoptioner, detta på grund av att adoptionsprocesserna har uppvisat stora brister och att utredningar kunnat konstatera att barn stulits från sina föräldrar för att sedan säljas till barnlösa familjer i bland annat Sverige.
”Barn har dödförklarats trots att de levde, kidnappats, registrerats som övergivna och sålts – för att sedan adopteras till Sverige.
Trots larm om allvarlig brottslighet har ansvariga underlåtit att agera och låtit verksamheten fortgå – för att möta den stora efterfrågan på adoptivbarn som funnits i Sverige”, skriver Rogneby.
Hon slår fast att syftet med anmälan är att uppgifterna ska prövas rättsligt, för att på så sätt garantera rättssäkerheten och utkräva ansvar av eventuellt skyldiga, men också för att de drabbade ska få någon form av upprättelse. Till sin polisanmälan har Rogneby bifogat ett omfattande dokument där hon har sammanfattat kommissionens utredning, som omfattar nära 1.600 sidor.
Missförhållanden kända i decennier
Den chilenska journaliststudenten Ana Maria Olivares publicerade 2003 en uppsats där hon intervjuat mödrar i Chile som vittnade om att deras barn försvunnit under diktaturen på 1970- och 80-talen.
I uppsatsen beskrevs ett nätverk av personer som tagit barn från deras mödrar för att sedan föra ut dem från Chile – och den svenska organisationen Adoptionscentrum spelade då en viktig roll.
År 2021 sändes Uppdrag Granskning: De stulna barnen som var en serie på fyra program, där man bland annat avslöjade att chilenska barn stulits från sina föräldrar för att sedan adopteras bort till barnlösa par i Sverige. Den största adoptionsorganisationen i Sverige var då Adoptionscentrum. Under 1970- och 80-talen förmedlade Adoptionscentrum närmare 2000 adoptioner från Chile.
Kristersson kände till stulna kinesiska barn- adopterade själv
Statsminister Ulf Kristersson var ordförande för Adoptionscentrum mellan 2003 och 2005, när det avslöjades att kinesiska barn stulits för att säljas för adoption, barnen hade bland annat förmedlats av Adoptionscentrum. Totalt uppskattas över 20.000 kinesiska barn ha adopterats bort mot föräldrarnas vilja, och tio personer dömdes för människohandel år 2005.
Hösten 2022 rapporterade Dagens Nyheter att Ulf Kristersson under sin tid som ordförande fick kännedom om att barn i Kina hade stulits och sålts till barnlösa. Trots det fortsatte adoptionerna. Under den aktuella perioden genomfördes totalt 1.332 adoptioner från Kina, enligt den statliga utredningen.
Några av dessa barn adopterades av Ulf Kristersson själv och hans fru Birgitta Ed. År 2000 adopterades dottern Siri från Shanghai när hon var nio månader gammal. Fyra år senare, år 2004, adopterade paret Kristersson/Ed tvillingarna Ellen och Signe, som då var elva månader gamla.
60.000 internationellt adopterade i Sverige
Omkring 60.000 av Sveriges medborgare har kommit till landet som internationellt adopterade från länder utom Norden. De vanligaste adoptivländerna har varit Sydkorea, Indien, Colombia, Kina, Sri Lanka, Chile, Thailand, Vietnam, Polen, Etiopien och Ryssland. Hur många barn som adopterats till Sverige genom olagligt förfarande är okänt.
Jenny Rogneby påpekar att den inlämnade polisanmälan inte är ett konstaterande om skuld eller ett fastställt åtal, utan att det nu är upp till rättsväsendet att pröva om en förundersökning ska inledas, och om rättsligt ansvar kan fastställas. Rogneby konstaterar:
”Barn har rätt till sitt ursprung, sin identitet och sina föräldrar. När dessa rättigheter har kränkts på ett systematiskt sätt, i statens namn, måste det få juridiska konsekvenser.”