Alla riksdagspartier är överens om att den svenska försvarsmakten ska rustas upp kraftigt. 300 miljarder kronor ska lånas för att Sverige ska kunna uppfylla Natos krav.

Stämningen bland politikerna är hysterisk, vilket avspeglas i en kommentar från finansminister Elisabeth Svantesson (m) i samband med det historiska beskedet:

– För att uttrycka det enkelt så handlar det om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig att tala ryska, sade hon under presskonferensen, enligt TV4 Nyheterna.

Avtalet innebär att Sverige i framtiden kommer att avsätta så mycket som fem procent av BNP till militärt och civilt försvar. 3,5 procent ska gå till det militära och 1,5 procent till det civila försvaret, vilket i praktiken sannolikt innebär stöd till Ukraina.

Det innebär att stödet till Ukraina kommer att stå för 30 procent av Sveriges planerade försvarsbudget.

Försvarsminister Pål Jonson (m) beskriver initiativet som historiskt och närmast unikt i ett europeiskt sammanhang.

– Det ger goda förutsättningar för Sverige att nå NATO:s mål för militär förmåga, säger Jonson.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg är nöjd med avtalet och betonar att det sänder ett tydligt budskap till Rysslands president:

– Det är inte bara en seger för Sverige, det är också en mycket viktig säkerhetspolitisk signal, först och främst till Ryssland, att Sverige menar allvar.

Det är för närvarande okänt om Putin kommer att bli så oroad.

Det är oklart hur finansieringen av vad som uppgår till cirka 310 miljarder norska kronor ska lösas. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en särskild beredskapsskatt, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har avvisat. Statsskulden väntas öka med cirka tre procentenheter.

– Avvikelsen är tillfällig, men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att fortsätta att arbeta för att hitta finansiering i olika delar och fasa in den steg för steg så att vi återgår till balans, säger Elisabeth Svantesson.