

Erhurman fick nästan två tredjedelar av rösterna, 62,8 procent, mot Turkiets kandidat, Ersin Tatar, som fick 35,8 procent. Valresultatet har i stort sett passerat obemärkt i norska medier, trots de smygande geopolitiska spänningar det avslöjar.
Pro-västliga strömningar
Erhürmans seger tolkas som ett uttryck för turkcyprioternas missnöje med regimens beroende av Turkiet – samt en växande frustration över den ekonomiska stagnationen och den internationella isoleringen.
Erhürman gick till val på en plattform om att återuppta FN-ledda förhandlingar om Cyperns återförening – i motsats till Tatar, som vill ha två stater och nära band till Ankara.
Valresultatet markerar en betydande förskjutning från Tatars pro-turkiska politik till en sekulariserad pro-västlig politik med möjlighet till EU-medlemskap, i likhet med den grekcypriotiska delen av ön.
Turkcyprioterna verkar också ha fått nog av islam. I april och maj utbröt protester efter att Tatar blidkat Erdogan genom att legalisera bärandet av hijab i skolor.
Erhürman fokuserar på miljö och utbildning och vill stärka det lokala samhället oberoende av Ankara, men som tidningen Ekathimerini varnar för, har Ankara en ”stor aptit” på ekonomisk och militär kontroll över norra Cypern. Det finns också rykten om att Erdogan vill ha återförening. Detta skulle undanröja ett hinder för Turkiets EU-medlemskap och öppna dörren för turkiska visioner om en fullständig islamisering av Europa.
– Den tysta majoriteten gav Tufan Erhürman en överväldigande seger över Ersin Tatar, som hade Ankaras fulla stöd. Resultatet kan tolkas som en ”sökande efter en ny riktning” bland det turkcypriotiska folket, skriver Hilal Köylü:
KKTC’de seçim sonuçları önemli bir kırılma.
Den tysta majoriteten valde med överväldigande majoritet Tufan Erhürman, kandidaten från CHP:s systerparti CTP, framför Ersin Tatar, som hade Ankaras fulla stöd.
Under den nya mandatperioden kommer vi att se en mer institutionell och balanserad bild i relationerna med Turkiet… pic.twitter.com/qpSR2wVzna
— Hilal Köylü (@hilalkoylu) 19 oktober 2025
Enligt olika källor har Turkiet mellan 35 000 och 45 000 soldater stationerade i norr – motsvarande cirka tio procent av befolkningen.
Den militära närvaron gör norra Cypern till ett av de mest militariserade områdena på jorden och ger Ankara ett enormt inflytande över den lokala politiken.
Kriget som delade Cypern
I juli 1974 genomförde grekiska nationalistiska officerare en kupp på Cypern för att införliva ön med Grekland. Som svar invaderade Turkiet den norra delen för att ”skydda den turkcypriotiska minoriteten”.
Turkiska styrkor erövrade cirka 37 procent av ön och över 200.000 människor blev flyktingar. Ett FN-övervakat eldupphör längs en så kallad grön linje delade ön i en grekcypriotisk och en turkcypriotisk del.
Linjen går rakt igenom Nicosia, vilket gör staden till Europas enda delade huvudstad. 1983 utropade den norra delen sig till ”Turkiska republiken Norra Cypern”, men erkänns endast av Turkiet.
