Regeringen har presenterat nya förslag för att ge de brottsbekämpande myndigheterna ökade befogenheter att använda förebyggande tvångsåtgärder mot allvarliga brott. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer är detta en nödvändig åtgärd för att värna både brottsoffrens integritet och allmänhetens säkerhet.

Med en mycket allvarlig brottsutveckling i Sverige är behovet av effektiva åtgärder för att öka tryggheten uppenbart. Tidigare lagändringar som trädde i kraft den 1 oktober 2023, vilka tillät användningen av preventiva tvångsmedel inom kriminella nätverk, har redan visat sig ha positiva effekter genom att våldsbrott har kunnat förhindras och förundersökningar om allvarliga brott har kunnat påbörjas.

Nu föreslår regeringen ytterligare utökningar av de preventiva tvångsmedlen, något som efterfrågats av både polis och åklagare. Förslagen innefattar bland annat utökade befogenheter för hemlig rumsavlyssning och husrannsakan för att bekämpa spioneri, terroristbrott och annan grov brottslighet inom kriminella nätverk. Dessutom föreslås utökad inhämtning av elektronisk kommunikation för att bekämpa brott som grovt bedrägeri, skattebrott, bidragsbrott och smuggling.

För att möta hotet från utländska säkerhetsrisker föreslås även användningen av genomsökning på distans i utlänningsärenden med betydande säkerhetsaspekter. Denna åtgärd tillåter myndigheterna att söka igenom externa lagringsenheter såsom molnet i syfte att upptäcka hot mot Sveriges säkerhet.

Samtidigt betonar regeringen vikten av att stärka den enskildes rättssäkerhet genom utökade förbud mot ogrundad avlyssning och övervakning.

– Brottsoffrens integritet och allmänhetens behov av skydd mot grov brottslighet är starka intressen som alldeles för länge fått stå i skuggan. Detta vänder vi på nu – fler brott måste förhindras innan de sker. Därför flyttar vi nu ytterligare fram brottsbekämpningens positioner, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Om lagändringarna godkänns kommer de att träda i kraft den 1 juli 2024.